Nyheter 

Sverige är mer än 50 år efter stora delar av Europa med snabbtåg

Diskussionen om att bygga en höghastighetsjärnväg med stöd för snabbtåg genom Sverige har under några års tid varit på den politiska agendan. Men ännu har ingen järnväg börjat byggas. Ett projekt av denna skala kan ta flera decennier att bygga och regeringen uppskattar att projekten skulle kunna vara klart mellan 2040–2045, alltså mer än 60 år efter att det första franska järnvägen stod klar.  

Stora delar av Europa är sammankopplat med flera höghastighetsjärnvägar. Järnvägarna förenar Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Spanien, Belgien och Nederländerna med varandra. Höghastighetståg är tåg som går i över 250km/h och om man ser till detta så ligger Sverige långt bak i utvecklingen. SJ som driver järnvägarna på nationell nivå kritiseras ofta för långa förseningar och dåligt underhåll. Däremot har det under en lång tid förts samtal om att bygga en höghastighetsjärnväg som knyter samman Sveriges tres törsta städer – Stockholm, Göteborg och Malmö. Men visionen om höghastighetsjärnvägen är långt ifrån att förverkligas.

Bild över Europas järnvägar 
(Bild från wikimedia commons) 

Frågan om en höghastighetsjärnväg är tredelad: den är infrastrukturell, miljömässig och ekonomisk. Sett till dessa tre aspekter är det konstigt att projektet kommit igång tidigare. Sverige är ett land som harväl underhållna vägar, vi ses som ett av västvärldens mest klimatsmarta land och även i välstånd ligger Sverige i topp. Så varför har vi inte börjat bygga på en höghastighetsjärnväg tidigare? Prislappen för projekten beräknas landa på runt 205 miljarder kronor enligt Sverigeförhandlingen som är den del av regeringskansliet med uppdraget att arbeta med medfinansiering för projektet. För att sätta detta i kontrast går det att lyfta sjukhuset Nya Karolinska som beräknades kosta 14 miljarder kronor med som slutligen landade på runt 60 miljarder. Detta visar på att det kan vara mycket svårt att uppskatta kostnaden av projekt av denna skala.

Den första höghastighetsjärnvägen i Europa stod klar 1981. Denna sträcka mellan Paris och Lyon har varit en vital del att ersätta flygtrafiken inrikes. Under 1980-talet fortsatte byggnationen av höghastighetsjärnvägar runtom Europa och Tyskland fick sin första järnväg 1991. Detta kan vara en av förklaringarna till att Sverige inte har tagit tag i projektet. Det går att se som en form av signalpolitik på global nivå – ”om inget annat grannland har höghastighetsjärnvägar, varför skulle vi då behöva bygga dem?” Om man sedan ser till utvecklingen i Europa så skulle anledningen till att andra länder byggt järnvägar vara en följd av att Frankrike först tog upp stafettpinnen

Höghastighetsjärnvägar bidrar även till tillväxt, många av de städer som blivit sammankopplade med järnvägar visar på en mycket positiv ekonomisk tillväxt. Om höghastighetsjärnvägar skulle byggas i Sverige skulle liknande resultat kunnas uppnås och i synnerhet i Jönköping som skulle vara en knytpunkt för Sveriges tre största städer. Frågan är därför lokalt en mycket viktig sådan. Ann-Marie Nilsson (C) som är kommunstyrelsens ordförande är en av de som brinner extra starkt för frågan kommenterade följande:

”Man ska ha respekt för att det är mycket pengar. Men vi måste fråga oss, vad är alternativet? De järnvägar vi har kommer inte att klara framtidens transporter och om vi vill nå klimatmålen så måste mer gods transporteras via järnväg.”

Ann-Marie Nilsson (C) 
(Bild från Centerpartiet) 

Men alla politiker har under åren inte varit lika positiva till förslaget, 2016gick två moderatpoliker, Ulf Kristersson – då ekonomisk talesperson, nu partiledare, och Jessica Rosencrantz, trafikpolitisk talesperson, ut och kritiserade projektet med en text i tidningen Dagens Industri. Grunden för kritiken var följande: ”Det är för dyrt, för samhällsekonomiskt olönsamt och för sent”. Texten fortsätter med att konstaterar att Sverige har viktigare samhällsutmaningar att lägga resurser på som jobb, integration, klimat och bostäder. De hävdade även att höghastighetsvägar inte skulle lösa de problem som resenärer redan står inför och att projektet inte skulle vara ett effektivt sätt att minska koldioxidutsläppen. Slutligen nämner de att ”politisk prestige” inte får vara grunden för beslut som påverkar Sverige i decennier framöver.

Jessica Rosencrantz (M) Trafikpolitisk Talesperson
(Bild från Nya Moderaterna) 
Ulf Kristersson (M) tidigare ekonomisk talesperson
(Bild från Nya Moderaterna)

Det statliga företaget SJ och Trafikverket är båda positiva tillbyggnationen av höghastighetsjärnvägar. Trafikverket menar tvärtemot moderaternas linje att höghastighetsjärnvägar med nya stambanor faktiskt skulle lösa de problem som resenärer idag står inför eftersom att moderna banor inte utsätts för lika starkt slitage och därmed blir underhållet billigare.  

Det råder alltså fortfarande en stor oenighet i frågan om höghastighetsgenvägar. Även om Sverigeförhandlingen förhandlat med flera av Sveriges kommuner och landsting om medfinansiering och nya bostäder längs sträckan så måste beslutet genomföras av en regering. Det är oklart om det inom det närmsta kommer att komma en regering som tar tag i byggnationen och moderniserar Sveriges kollektivtrafik. ”Väntar och se” tycks vara mantrat på nationell nivå och det råder ännu stor osäkerhet om Sverige kommer få en höghastighetsjärnväg inom de närmsta två eller tre decennierna, och infrastrukturellt sett kommer Sverige fortsatt ligga långt efter stora delar av Europa.

Jönköping är en av de städer som skulle gynnas mest av en höghastighetsjärnväg, mycket pågrund av stadens geografiska läge.

Emanuel Andersson

Related posts